I går morse unnade jag mig höstens första frukostbrasa och i dag känns det som om den är här på riktigt. Inte för att vi fick så många minusgrader - men det var ändå tillräckligt för att naturen skulle kunna stänka lite vitt glitter över trädens blad och på gräset. Vackert!
Vaknade strax före åtta, övertygad om att klockan var mycket mindre. Sov i gästrummet eftersom Micke skulle upp tidigt för att hinna till Anderstorp där han klarar av säsongens sista bankörning i dag.
Själv skall jag åka in till jobbet, skriva klart reportaget om Collegium Musicums 50-årsfirande och ägna mig åt lite pyssel inför samma festligheter. Om en vecka är det kalas! 114 anmälda - som vi skall vältra oss i minnen och nostalgi!
Ägnar ganska mycket tid åt att fundera över hur viktiga åren i den där kören har varit för mig. Fantastiskt mycket vacker musik, konserter, roliga repetitioner och känslosamma upplevelser från både små och stora scener. Härligt!