Vi kom i väg hemifrån hyfsad tid på påskaftons förmiddag, hann med ett snabbt Ikea-besök, lunch på Skansen i Färjestaden och så stannade vi utanför muren vid 14-snåret.
Var inställd på ett kallt hus, men solen hade hunnit göra sitt. Det var bara att ställa upp ytterdörren och låta friskluften strömma in.
Vi hann jobba en del med vårt fortsatta upp-packande innan vi satte punkt. Den Ica-inhandlade lammfilén var överraskande bra och Ripasson till densamma satt som en smäck.
Påskdagen ägnades åt fortsatta jobbande. Micke kroknade i solen efter lunchen (sill, ägghalvor, engelsk ale och snaps) och sov en lång stund i en Baden-baden, medan jag satsade på att göra i ordning pall-krageprojektet.
Det gick snabbt och lätt och ett par timmar senare var det sått och klart! Svärmis kan nu njuta av rädisor, sallad, dill och sommarblommor i sommar!
Det sista som gjordes på annandan var att klippa gräset. Då hade jag brottats med bokharabindan, fått övertag och vunnit på poäng. Jag hade fullt med rivsår på armarna, men så är det i stridens hetta. Dessutom hade de snåriga kvistarna och grenarna inte en suck mot elden i fyrfatet.
Kvart över fyra var allt klart. Då var huset och trädgården som ljuvligast, men vi var tvungna att åka hem. Sånt är livet. Underbart ÄR kort. Alldeles för kort.
