– Han ser så roligt ut, sa Pyttan i telefon och skrattade.
– Nästan som en egyptisk slav! hahaha!
Timmarna vid matbordet gick fort. Det är så härligt när samtalsämnena hakar i varandra till långa pratkedjor. Det är som att sitta på ett tåg där rälsen svänger, går upp och ner, över broar, under broar och med ett ständigt skiftande landskap utanför fönstren.
Patrics liv liknar få andras och jag begriper inte var han får all denna energi från. Alltid igång, alltid full fart framåt. Nya friska tag, hej å hå!
På måndag kommer han tillbaka och käkar lunch. Block och penna ligger redan framme - yay!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar