Pysselsugen

Ibland slår pyssel-tanten i mig till. Blocket är en skattkista då. Har gångna veckan hittat både roliga julgranskulor från 50- eller 60-talet och ett fint symaskinsbord som jag skall åka och hämta i eftermiddag! Den gräsliga soffan intill entrédörren skall bort och där skall jag istället placera det nya bordet.

I vår ska jag gjuta en betongskiva att lägga ovanpå, men fram tills dess skall jag bara stryka på ett lager svart färg. Sen ställer jag dit ett par lyktor, ett fat med lavar och cyklamen eller något annat fint.

I går ägnade jag eftermiddagen åt att sätta upp de röda sammetsgardinerna. Nu är matrummet ombonat och trevligt utan att verka juligt i förtid. Tids nog skall den stora, vita stjärnan upp.

Lagom är alltid bäst.

Sol i november

Vem sa att november är en tråkig månad! I dag strålar solen från en blå himmel och det är flera plusgrader. Man får mer vårkänslor än tänker på att det är höst där ute. Har tömt stora terracottakrukan på sitt innehåll i dag. Den fina vita Solanumen har fått flytta till en temporär kruka över vintern och får tillbringa de kommande månaderna i brygghuset tillsammans med olivträden. Vackra Ingrid Bergman har fått flytta in i växthuset där den vita hortensian i sin korg fick en dos vatten i dag för att inte alldeles torka ut.

Micke är i Varberg och kör R8, Pettson ligger och knoppar nånstans i huset och jag skall själv ställa mig i duschen. Livet är gött och det är skönt att få leva det just här och just nu!

Halmstads egen glädjekälla Linnea gör tillvaron extra glittrig från Idol-scenen. En riktig stjärna! Kolla henne här i Nina Simone's klassiker: My baby just cares for me. Jäklar vad bra hon är! Heja Linnea!!!

Härliga höst

I går morse unnade jag mig höstens första frukostbrasa och i dag känns det som om den är här på riktigt. Inte för att vi fick så många minusgrader - men det var ändå tillräckligt för att naturen skulle kunna stänka lite vitt glitter över trädens blad och på gräset. Vackert!

Vaknade strax före åtta, övertygad om att klockan var mycket mindre. Sov i gästrummet eftersom Micke skulle upp tidigt för att hinna till Anderstorp där han klarar av säsongens sista bankörning i dag.

Själv skall jag åka in till jobbet, skriva klart reportaget om Collegium Musicums 50-årsfirande och ägna mig åt lite pyssel inför samma festligheter. Om en vecka är det kalas! 114 anmälda - som vi skall vältra oss i minnen och nostalgi!

Ägnar ganska mycket tid åt att fundera över hur viktiga åren i den där kören har varit för mig. Fantastiskt mycket vacker musik, konserter, roliga repetitioner och känslosamma upplevelser från både små och stora scener. Härligt!

Från mörker till ljus

Vaknade med huvudvärk vilket inte bara kan skyllas gårdagens valresultat. Någonstans tror jag att SD:s framgångar kan bero på att de tystats ned så mycket i debatten istället för att fått utrymme och därmed kunnat göra bort sig av egen kraft i diskussionerna.

Nu har vi fyra år på oss att bilda enad front mot främlingsfientlighetens talesmän och så får vi hoppas att det går för SD som för Ny Demokrati och de åker ut ur riksdagen igen lika snabbt som de kom in.

Micke kom hem från Tyskland vid lunch efter att ha kört hela natten och på kvällen åt vi ryggbiff och delade en flaska Ripasso. Många år sedan vi varit ifrån varandra så länge - över en vecka! Han har haft kul i Nürburg och fått köra bil på världens häftigaste bana - prispokal blev det också. Inte illa för en nybörjare!

Mina fyra dagar i Algarve med tjejbästisarna har varit ljuvliga. Solen, värmen, maten, vinet, de förtroliga samtalen, skratten... Livskvalitet.

Omstart

Tar några trevande steg ut på bloggen igen. Hemtamt, och ändå ovant. Dags att skaka bort dammet, vässa pennan och köra igång igen, kanske.

Jag harklar mig lite först.

Hej allihopa, nu är jag här igen. Tror jag...

Tillbaka

Det är något med våren. Den där odefinerbara känslan av spirande liv och lust som är så ljuvlig. Det är lätt att gå vilse när höstmörkret dundrar in. Har aldrig skytt mörkret i sig - det finns alltid ljus att tända - men den där vanliga energin dämpas.

I dag är världen utanför inbäddad i dimma. Termometern står på några blygsamma plusgrader och de stora snöhögarna på gårdsplanen får sig ännu en omgång.

Innanför glaspartiets maffiga skjutdörrar står en bricka med 36 tomatplantor. Jag pillade ner fröna för drygt en vecka sedan och de har redan växt nästan fem centimeter! Här kan vi snacka växtkraft! I förrgår köpte jag frön - både mixade morötter och slingerkrasse. Jag tittade till både växthuset och pallkragarna häromdan. Ännu dröjer det några veckor innan jorden reder sig, men sen kommer de där härliga dagarna med lärksång och varma vindpustar, de efterlängtade stunderna när man tar med sig en macka och en lättöl ut och intar lunchen sittande på muren utanför arbetsrummet där det är en så skön läsida.

Jag har gillat den här snörika vintern, fascinerats av hur vackert det är med gnistrande snö och väljer naturligtvis att förtränga den där morgonen när jag fick ägna en timme åt att skotta mej ut på landsvägen... Hellre tittar jag då på bilden av Pettson strosandes på sin egen Avenue de Pettson som Micke skapade så hans fyrbenta kompis kunde ta sig ut på sina kissrundor utan allt för stort besvär...

Snart blir det torrt om tassarna också för honom. Snart är det vår på riktigt.