torsdag 18 mars 2010

Tillbaka

Det är något med våren. Den där odefinerbara känslan av spirande liv och lust som är så ljuvlig. Det är lätt att gå vilse när höstmörkret dundrar in. Har aldrig skytt mörkret i sig - det finns alltid ljus att tända - men den där vanliga energin dämpas.

I dag är världen utanför inbäddad i dimma. Termometern står på några blygsamma plusgrader och de stora snöhögarna på gårdsplanen får sig ännu en omgång.
Innanför glaspartiets maffiga skjutdörrar står en bricka med 36 tomatplantor. Jag pillade ner fröna för drygt en vecka sedan och de har redan växt nästan fem centimeter! Här kan vi snacka växtkraft! I förrgår köpte jag frön - både mixade morötter och slingerkrasse. Jag tittade till både växthuset och pallkragarna häromdan. Ännu dröjer det några veckor innan jorden reder sig, men sen kommer de där härliga dagarna med lärksång och varma vindpustar, de efterlängtade stunderna när man tar med sig en macka och en lättöl ut och intar lunchen sittande på muren utanför arbetsrummet där det är en så skön läsida.

Jag har gillat den här snörika vintern, fascinerats av hur vackert det är med gnistrande snö och väljer naturligtvis att förtränga den där morgonen när jag fick ägna en timme åt att skotta mej ut på landsvägen... Hellre tittar jag då på bilden av Pettson strosandes på sin egen Avenue de Pettson som Micke skapade så hans fyrbenta kompis kunde ta sig ut på sina kissrundor utan allt för stort besvär...
Snart blir det torrt om tassarna också för honom. Snart är det vår på riktigt.